fbpx

Skärgårdshavets största privata skyddsområde inrättas runt Gullkrona


Uutiset / 23.06.2021

Vattnen runt Gullkrona blir det största marina skyddsområdet i Skärgårdshavet som inrättats av privatpersoner. I maj 2021 fattade områdets markägare, dvs. fiskelaget, ett enhälligt beslut om att inrätta ett skyddsområde. Nästa steg är att ansöka om officiell skyddsstatus vid Sydvästra Finlands NTM-central. Det skyddade vattenområdet omfattar 4 800 hektar. Det skyddade området Gullkrona, den intilliggande nationalparken Skärgårdshavet och Naturaområdena utgör tillsammans en exceptionellt stor skyddad helhet.

Gullkronas legendariska gästhamn är en bekant plats för många vänner av Östersjön. Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta, två av grundarna av Baltic Sea Action Group, köpte hamnen 2016 och öppnade den igen för seglare år 2019. Under samma års höst inleddes projektet Ett levande Östersjön under ledning av BSAG med finansiering av Ålandsbankens Östersjöprojekt. Syftet med projektet är att öka skyddet av den marina undervattensmiljön och Gullkronaområdet är projektets första pilotområde.

Linfärjan i Gullkrona gästhamn är populär bland barn. I framtiden kan besökaren också beundra Skärdgårdshavets största naturskyddsområde som breder sig ut runt ön.

”Livet under Östersjöns yta är relativt välkänt eftersom det har kartlagts sedan 2004 i VELMU-programmet som drivs av Finlands miljöcentral. Undersökningar har också visat att undervattensområden med den största biologiska mångfalden ofta är privatägda grunda kustvatten. Det skulle vara bra att få dessa under officiellt skydd. Genom pilotprojektet i Gullkrona skyddar vi inte bara en viktig del av Östersjön, utan ökar också medvetenheten om möjligheterna till privat skydd, säger Anna Klemelä, projektledare för projektet Ett levande Östersjön.

För att inrätta ett privat skyddsområde måste området uppfylla förutsättningar som fastställs i naturskyddslagen. Det måste med andra ord finnas något att skydda i området. I vattnet runt Gullkrona finns bland annat viktiga Östersjöarter så som blåstång, musslor och bandtång. Vattenområdets läge bredvid Skärgårdshavets nationalpark och flera Naturaområden gör också det till ett attraktivt naturskyddsområde, eftersom det kombinerar separata skyddsområden till en stor integrerad helhet.

”Utöver oss tillhör 21 markägare vårt fiskelag och sommaren 2020 frågade vi om deras syn på inrättandet av ett privat skyddsområde. Responsen var positiv och vi började skissera bevaranderelaterade fredningsbestämmelser tillsammans med experterna på fiske och miljövård,” säger Saara Kankaanrinta.

 

Markägare har mycket makt vid inrättandet av skyddsområde

Privata markägare kan därför ha en mångfaldig undervattensskatt och ett privat skyddat område kan vara en konkret metod att bevara den. För att ett skyddsområde både ska kunna uppfylla sina bevarandemål och möjliggöra boende i skärgården måste den nödvändiga mänskliga verksamheten och skyddet av naturvärdena förenas.

”Syftet med skyddet är inte att göra livet svårt för markägare i skärgården, utan tvärtom att bevara både skärgårdens natur och skärgårdens kultur. Markägare känner sitt område bäst och vet vad som krävs för att bo i skärgården i praktiken. Därför har samrådet med markägarna redan från början varit centralt för planeringen av Gullkronas skyddsområde”, säger Anna Klemelä.

I vattenområdet runt Gullkrona kommer man även i fortsättningen att tillåta till exempel upprätthållandet av vågbrytare samt underhållsmuddringar som är nödvändiga för att ta sig i land med båt, även om muddring och andra förändringar av havsbottnen i allmänhet är förbjudna i det skyddade området.

Man vill också förbjuda akvakultur i skyddsområdet och skydda bandtångsängen som finns i området genom ankringsförbud. Man strävar också efter att freda fågelhäckning och säkra fågelföda genom att begränsa rörelse i närheten av häckningsholmar.

”Det finns ingen allmän regel om begränsningar av användningen av skyddsområden, eftersom de alltid beror på områdets naturvärde. Restriktionerna kommer därför att anpassas till områdets skyddsbehov. De dikteras inte heller externt, utan det slutliga beslutet om begränsningarna fattas av markägaren. Vattenområdet runt Gullkrona är mångsidigt och exceptionellt stort, så Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, miljöministeriet och Sydvästra Finlands NTM-central har varit ovärderliga i planeringen av restriktionerna”, säger Klemelä.

Till slut tog det ungefär ett år att specificera användningsrestriktionerna. Vid sitt möte i maj 2021 beslutade fiskelaget enhälligt att inrätta ett skyddsområde. Fiskelagets beslut i sig är inte tillräckligt för att inrätta ett skyddsområde och nästa steg är att ansöka om officiell skyddsstatus vid sydvästra Finlands NTM-central.

 

Fiskelaget oroar sig för Östersjön

Det finns vackra områden med mångfaldig natur i Östersjön, men de hotas också av klimatförändringen och övergödning. Detta syns ställvis i Gullkronas vatten. Inrättandet av skyddsområden är ett av de verktyg som behövs för att rädda Östersjön, men dock inte det enda.

”Behovet av marina skyddsområden är obestridligt, men det finns också ett behov av regenerativt jordbruk och ansvarsfullt skogsbruk. Största delen av Östersjöarbetet sker fortfarande på land”, påminner Saara Kankaanrinta.

Gullkronan etelärannassa levittäytyy laaja rakkohaurukasvusto. Rakkohauru on Itämeren monimuotoisuutta ylläpitävä avainlaji. Rehevöityminen kuitenkin uhkaa rakkohaurun menestystä.

Bevarandet bidrar till att områden med en mångfald av olika arter dock kan fredas från direkt mänskliga påfrestningar. Markägare i Gullkronaområdet är bekymrade över sitt eget hav, och fiskelagets medlemmar är nöjda med hur skyddsprojektet framskrider.

”Vi är glada att vår ö råkar finnas i ett område med ett så aktivt och proaktivt fiskelag. I årtionden har Gullkrona skärgård varit en speciellt kär plats för frid och gott sinnelag för mig. Under årens lopp har vi följt med utvecklingen av Östersjöns tillstånd med ett mycket tungt sinne. Det är särskilt viktigt att konkreta åtgärder har vidtagits för att skydda denna unika miljö, havet och dess liv, säger Satu Helkama, medlem i fiskelaget.

Irina Wahlström, vars familj har tillbringat somrarna i Gullkronas skärgård sedan 1960-talet, är på samma linje. Familjen har bevittnat Östersjöns långsamt försämrade ekosystem.

”Som barn minns jag att havet var som ett stort, ljust akvarium, vars invånare så som flundror kunde ses och följas från piren och ses med bara ögon kamouflerade mot havsbottnen. Havsvikarna var sandstränder fria från vass”, beskriver Wahlström.

”Det har alltid varit av högsta betydelse för oss att respektera skärgårdens naturvärden och mångfald. Vi är mycket glada över att vi tillsammans med andra medlemmar i vattenområdets andelslag har kunnat bidra till Kankaanrintas och Herlins initiativ att inrätta ett skyddsområde. Jag hoppas att pilotprojektet kommer att tjäna som inspiration och exempel för att skapa andra liknande skyddade områden”, fortsätter Wahlström.

Syftet med Gullkronas skyddspilotprojekt är inte bara att föregå med gott exempel och inspirera, utan också att bidra till att förtydliga processen för att inrätta ett privat skyddsområde. Finland stöder EU:s mål att skydda 30% av havsområdena till och med år 2030 och privata skyddsområden behövs också för att uppnå detta mål.

”Mänskliga lösningar på miljökriser fungerar nödvändigtvis inte alltid särskilt bra om problemet hanteras för snävt. Man kan ändå inte göra fel om man skyddar naturen. Genom skyddandet ger vi den mångfaldiga marina miljön utrymme att bekämpa övergödning och klimatförändringen. Priset är en vacker skärgård som även av kommande generationer kan njuta av”, betonar Ilkka Herlin.

LUE LISÄÄ UUTISIA

Lahjoita