Hoppa till sidans innehåll

Odlingsskick och arrendeavtal i fokus på sommarens fältträffar

Blogg Carbon Action Regenerativt jordbruk

En åker som ser bra ut berättar inte nödvändigtvis hela sanningen. Under sommarens fältträffar kom deltagare och arrangörer upprepade gånger till samma insikt: för att förstå markens odlingsskick behöver man titta djupare än bara på ytan.

Pellonpiennartilaisuus punaisen ladon äärellä

Sommarens svenskspråkiga fältträffar i Österbotten

Det var gott om folk på de svenskspråkiga fältdagarna i Österbotten, som ordnades i Dagsmark, Närpes, Kvevlax, Jeppo och Bennäs. Växtföljd, markstruktur och långsiktig skötsel av arrenderad åkermark var frågor som diskuterades livligt bland besökarna. Under fältvandringarna demonstrerades hur man gräver gropar för att granska markstrukturen, undersöker rötter och hur man mäter markpackningen med hjälp av en penetrometer.

Alternativ växtföljd för potatisodling

I Dagsmark och Jeppo var potatisodlarna särskilt intresserade av möjligheterna att ta in kummin och andra grödor i växtföljden. Under såningsåret för kummin går det bra att alvluckra förutsatt att grödan har kommit i gång ordentligt. Det går också att alvluckra efter skörden under det första eller andra skördeåret om växtbeståndet sedan får stå kvar till följande vår för att stabilisera marken.

Längre arrendeavtal och lyckade skötselåtgärder

När diskussionen kom in på arrenderad åkermark var många odlare positiva till längre arrendeavtal än normalt, gärna på omkring tio år. Vi hörde även exempel på lyckade skötselåtgärder. I ett fall hade man kommit överens om att dräneringen av en arrenderad åker skulle finansieras genom att arrendatorn betalade en lägre arrendeavgift under en viss period. På så sätt stod markägaren för kostnaden via de uteblivna arrendeintäkterna.

En närmare titt på rotknölarna

På ärtfälten undersökte deltagarna kvävefixerande rotknölar. Vi diskuterade också nyttan med att ympa ärtutsädet med kvävefixerande bakterier om ärter inte har odlats på åkern på länge. Kvävefixerande grödor kan bidra till att minska behovet av kvävegödsling.

När vi grävde upp ärtplantor kunde vi studera rotknölarna på nära håll. När en rotknöl delades syntes en röd färg inuti, vilket är ett tecken på aktiv kvävefixering. Det var en konkret påminnelse om den biologiska aktivitet som pågår under markytan.

En hand som håller i en ärtväxt vars rötter har rotknölar.
Ärtan lever i symbios med bakterier som fixerar kväve i dess rotknölar.

Raseborgs stad in för långsiktig skötsel av arrendeåkrar

I slutet av september samlades vi i Karis för att få höra om Raseborgs stads arbete med att kartlägga skicket på stadens arrendeåkrar. Evenemanget lockade både jordbrukare och markägare. Deltagarna fick höra lite om resultaten kartläggningen kommit fram till och därtill en hel del matnyttig information om hur arrendeavtalsparterna kan komma överens om skötselåtgärder för att bevara och utveckla markens odlingsskick och värde på lång sikt.

På åkern vi besökte hade Nylands Svenska Lantbrukssällskap undersökt markpackningen med hjälp av en penetrologger, dvs. en penetrometer med inbyggd datalagring, GPS och fuktmätare. Den mäter jordens motstånd på olika djup och visar resultaten som kurvor som också kan överföras till en dator för vidare analys.

Mätningarna visade ett hårt skikt under bearbetningsskiktet som hindrade rötternas tillväxt. Dräneringen fungerade inte heller särskilt bra. Skiktet hittades vid alla mätpunkter utom där sockerbetor inte tidigare odlats, vilket kan tyda på att upptagning under fuktiga förhållanden orsakat packningen.

Deltagare på fältträff provar hur man mäter motståndet i marken med penetrologger.
Emil Hästbacka från NSL demonstrerar penetrologger för deltagare på fältträff i Karis.

Drönare och alvluckring i Kyrkslätt

Under en fältträff i Kyrkslätt i början av oktober bekantade vi oss med alvluckring, drönare i jordbruket och odling av oljehampa.

På en åker med bearbetningssula hade ett gårdsförsök med alvluckring genomförts 2024. som nu följts upp under två år. Uppföljningen visade att det hårda markskiktet fanns kvar hösten 2025, men inte längre kunde påvisas i den alvluckrade delen ett år senare. I kontrollrutan fanns skiktet däremot kvar. Resultaten är lovande, men det är ännu oklart om förändringen beror på alvluckringen. Rätt tidpunkt för åtgärden och växternas rötter är viktiga för ett lyckat resultat.

Vi fick också se hur drönare används för att upptäcka skillnader i grödans tillväxt inom ett skifte. Drönarbilderna kan användas bland annat för att göra spridningskartor för kompletterande kvävegödsling. De är ett bra komplement till satellitbilder, eftersom man kan fotografera även när det är molnigt.

Odling av oljehampa väckte också stort intresse. Än så länge odlas oljehampa i ganska liten skala i Finland, men efterfrågan är stor och utvecklingsmöjligheterna goda.

Fältobservationer ger kunskap om markens skick

Sommarens fältträffar visade värdet av att undersöka åkern på djupet. En frodig gröda berättar en del, men rötterna, markstrukturen, vattenhushållningen och den biologiska aktiviteten ger en mer heltäckande bild av odlingsskicket.

Spaden är därför ett värdefullt redskap för jordbrukaren. Genom att gräva, observera och diskutera med andra går det att upptäcka problem, pröva idéer och hitta nya sätt att utveckla markens odlingsskick på lång sikt.

KONTAKTA OSS

Anne Antman

Projektchef, regenerativt jordbruk

+358 40 650 3690

anne.antman@bsag.fi

Läs mera
image/svg+xml