Q&A – FRÅGOR OCH SVAR

Vad är BSAG och vem har grundat det?

BSAG är en förkortning av vårt engelskspråkiga namn Baltic Sea Action Group.

Vi är en oberoende ideell stiftelse med hemvist i Finland. Stiftelsen grundades år 2008 för att rädda Östersjön.  
 
BSAG grundades av Ilkka Herlin, Saara Kankaarinta och Anna Kotsalo-Mustonen.  
 
Gruppen hade tidigare arbetat tillsammans för ett projekt i en annan Östersjö-stiftelse. När projektet kom till sitt slut ville de fortsätta arbetet för att rädda Östersjön på ett nytt, effektivt och helhetsmässigt sätt.

Vad gör BSAG?

För tillfället arbetar vi målmedvetet med att främja regenerativt jordbruk, utveckla ansvarsfull sjöfart och skydda havsnaturen.

Vem äger BSAG?

BSAG, likt andra stiftelser, har varken ägare eller medlemmar. 

Är BSAG:s verksamhet vinstdrivande?

Stiftelsers mål är inte att gå på vinst, utan att samla medel för att använda dem i ett visst syfte. Detta mål är i BSAG:s fall att rädda Östersjön.

Är BSAG verksam endast i Finland?

BSAG är verksam primärt i Finland, men dess projekt spänner ofta över hela Östesjöområdet.

Vad gör BSAG för att rädda Östersjön?

Vi vill åstadkomma permanent och helhetsmässig förbättring. Det är därför vi måste vara modiga och innovativa, och sträva efter nya, fungerande sätt att hjälpa havet. Vi använder oss av samarbete och kollektivt inflytande för att nå vårt mål. Vi föregår med gott exempel som andra kan följa. 
 
Vi utreder vad som påverkar Östersjön och varför. Vi tar reda på de grundläggande orsakerna som ligger bakom det svaga tillståndet havet befinner sig i. Vi kartlägger sakerna vi måste påverka och vem det är som effektivast kan hjälpa Östersjön.  
 
Vi för samman samarbetspartner, myndigheter, påverkare, forskare, beslutsfattare och finansiärer. Därefter hjälper vi dem att sätta igång. Istället för enskilda, kortvariga projekt är det oftast mera effektivt att arbeta med mera omfattande och långsiktiga samarbetsprojekt som åstadkommer förändring.  

Vem samarbetar BSAG med?

BSAG arbetar genom att identifiera och sammanföra de rätta företagen, forskarna, beslutsfattarna och de andra aktörerna som är nödvändiga för räddningen av Östersjön.  
 
Samarbetspartnerna väljs ut specifikt för varje projekt. Till exempel i Carbon Action, som främjar regenerativt och kolinlagrande jordbruk, medverkar en stor skara jordbrukare och forskare, och därtill Meteorologiska institutet, Sitra samt jord- och skogsbruksministeriet. Dessutom finansieras projektet av en betydande mängd andra stiftelser.   
 
Läs mera om våra aktuella projekt.

Hur finansierar BSAG sina projekt?

Eftersom våra projekt är omfattande och långsiktiga behöver vi långvariga partner och finansiärer för att möjliggöra vår verksamhet.  
 
Merparten av våra medel kommer från projektfinansiärer, så som ministerier eller EU. En del medel kommer också via samarbetspartner från näringslivet och andra samfund som gärna vill vara med i arbetet för att förbättra Östersjöns tillstånd.  
 
Ändå är privata donerare,  immeteriella gåvor och skolornas dagsverkesinsamlingar viktiga vårt för arbete. Varje euro räknas.

Hur använder BSAG sin finansiering?

BSAG får sin finansiering dels som projektfinansiering och dels som donationer. 
 
Medlen som vi fått för projekten används i enlighet med  projektplanerna. Vi är ytterst noggranna med att endast delta i projekt som verkligen hjälper Östersjön och driver en systemförändring.  
 
Donationer är livsviktiga för oss. De hjälper oss att agera flexibelt och bland annat följa utvecklingen av lagstiftningen och påverka den vid behov med relevant information, som vi får via våra forskarkontakter och internationella partner.
 
Vi är effektiva i vårt arbete och vi lovar att för varje euro som doneras, styr vi 3 euro till Östersjöarbetet från våra andra resurser.

Delar BSAG ut bidrag eller stöd?

Till skillnad från andra stiftelser är BSAG inte en finansieringsstiftelse, utan samlar in medel för praktiska åtgärder för att rädda Östersjön.

Vad får jag av att stödja BSAG:s verksamhet?

Vi finländare har bara ett hav. Dess tillstånd påverkar inte bara oss, utan också följande generationer. Det handlar inte bara om huruvida man kan fortsätta bada och åka båt i havet, eller om fiskarna mår bra. Havets tillstånd påverkar vår livsstil, hälsa och välbefinnande.  
 
Östersjöns dåliga tillstånd, klimatkrisen och artförlusten är sammankopplade fenomen. BSAG främjar lösningar som beaktar helhetsbilden, också människan. I bästa fall kan åtgärderna hjälpa till att lösa flera problem. Regenerativt jordbruk stävjar till exempel klimatförändringarna, artförlusten och övergödningen av Östersjön, och förbättrar därtill odlingssäkerheten och jordbrukarens ekonomi. 

Jag är intresserad av att rädda Östersjön. Kan jag arbeta eller göra praktik på BSAG?

Jättebra att du är intresserad! Läs om att jobba på BSAG och om våra lediga jobb och praktikplatser (på finska).

Arrangerar BSAG föreläsningar eller utbildningar?

Ibland organiserar vi utbildningar och föreläsningar på begäran av våra samarbetspartner. Vi vill använda de medel som vi har för Östersjöarbetet så effektivt som möjligt, så vi överväger alltid förfrågningarna noggrant. BSAG samarbetar med olika utbildnings- och läroinstitut.

Varför måste Östersjön räddas?

Östersjön mår inte bra. Dess vatten blir allt grumligare, stränder och grunder blir igenvuxna, alger förökar sig för mycket och fiskar och andra artbestånd har det svårt att leva. Stora ytor på havsbottnen har blivit helt syrefria, vilket betyder att varken fisk eller andra djur kan överleva på dessa områden.  
 
Vi inbillar oss att vi lever omgivna av ren natur, men tyvärr är Östersjön ett av de mest förorenade haven i världen.  
 
Östersjön är väldigt grunt jämfört med andra hav i världen, och det bor 85 miljoner människor i dess avrinningsområde. På grund av den lilla vattenmängden och det stora antalet människor är Östersjön speciellt sårbart.   
 
De största problemen för Östersjön är övergödningen som orsakas av överdriven näringsbelastning, artförlusten, klimatkrisen, farliga ämnen som kommer ut i havet och miljöriskerna förknippade med sjöfarten.

Hur kan Östersjön räddas?

Det finns lösningar som gör det möjligt att rädda Östersjön, men de är inte lätta, enkla eller snabba.
 
I naturens ekosystem hänger allt ihop. Klimatförändringarna är sammankopplade till havens tillstånd. Likaså den ekologiska balansen. För att rädda havet måste man också förstå sig på vad som händer i marken.
 
Att förbättra Östersjöns tillstånd kräver tvärvetenskaplig forskning och en hel del politiska beslut. Det kräver också att företag, jordbrukare och medborgare handlar för att rädda Östersjön. Var och en av oss kan göra vår del för att förbättra havets tillstånd i våra roller som medborgare, i arbetslivet eller på vår fritid.
 
Som jordbrukare, beslutsfattare, påverkare eller forskare har dina handlingar en direkt inverkan. Också inom andra yrken går det att påverka miljön positivt genom att utveckla verksamheten.

På vilket sätt är Östersjön sammankopplad till klimatförändringarna?

Som ett grunt brackvattenområde är Östersjön särskilt sårbart när klimatförändringarna framskrider. Tilltagande regn sänker vattnets salthalt och stigande temperaturer förkortar istäckningstiden och värmer vattnet. Majoriteten av arterna i Östersjön lider av dessa förändringar. Snabbväxande alger är däremot mer framgångsrika, vilket gör att klimatförändringarna också påskyndar övergödningen av havet. 
  
Å andra sidan bromsar livskraftiga marina ekosystem också klimatförändringarna, eftersom haven binder mycket kol. Ett hav med stor artrikedom tål dessutom förändringar bättre och kan anpassa sig till dem. Östersjön kan överleva klimatförändringarna, och därtill hjälpa till att stävja dem, men bara om vi skyddar havet effektivt och minskar till exempel den överflödiga näringsbelastningen som vi människor orsakar.

Hur lång tid kommer det att ta att rädda Östersjön? Har det skett några förändringar till det bättre?

Näringsämnesutsläppen som orsakar övergödning i Östersjön har minskat avsevärt. Men klimatförändringarna och till exempel skadliga ämnen gör det svårt att förbättra tillståndet i Östersjön.  
 
Tidigare utsläpp orsakar också så kallad inre belastning, som gör att det kommer att ta flera decennier att återställa det goda tillståndet i Östersjön. Detta gäller även om alla de nuvarande utsläppen upphörde. Lokalt kan förändringar i havets tillstånd ändå märkas i snabbare takt.

Vad har räddandet av Östersjön att göra med jordbrukare och vad är regenerativt jordbruk? 

Marken, havet och klimatet hänger ihop. Fosfor och kväve är väsentliga näringsämnen för jordbruket. Men när de hamnar i Östersjön orsakar de övergödning. Alla drabbas av utsläppen: växterna, jordbrukarna, marken, havet med dess växter och djur, vi människor.  
 
Regenerativa jordbruksmetoder bidrar till att växterna ute på åkrarna kan uppta mera av de näringsämnen som i nuläget rinner ut i Östersjön. Samtidigt kan man lagra kol i marken och lindra klimatkrisen. Det är därför vi också talar om kolinlagrande jordbruk. Markens skick och odlingssäkerheten förbättras, vilket är till nytta för alla.

Vad är Carbon Action-plattformen?

Carbon Action-plattformen är ett samarbete som leds av BSAG, där forskare, jordbrukare och företag arbetar tillsammans för att främja jordbruk som bromsar klimatförändringarna och artförluster, samt förbättrar odlingssäkerheten och vattendragens tillstånd. Meteorologiska institutet koordinerar tvärvetenskapliga forskningsprojekt på plattformen. Alla projekt strävar efter att främja kolinlagringen i marken.

Vad är Carbon Action Klubi och hur kan jag gå med?

Carbon Action Klubi är en kostnadsfri och öppen gemenskap. Som medlem är man bland de första som får tillgång till information om bland annat hur man kan förbätta jordhälsan och utveckla den biologiska mångfalden i jordbruksmiljön. Läs mer om Carbon Action Klubi (på finska). Observera att Carbon Action Klubi är en finskspråkig klubb. Du kan få motsvarande information på svenska via Carbon Action Svenskfinland.

Vad betyder regenerativt jordbruk och kolinlagrande jordbruk?

Att öka markens kollager vid sidan av livsmedelsproduktion kallas kolinlagrande jordbruk. Kolinlagrande jordbruk är en del av regenerativt jordbruk. Dess mål är att säkra livsmedelsproduktionen och förbättra miljöns tillstånd, med hänsyn till de lokala omständigheterna.  

Inom regenerativt jordbruk beaktas de lokala förhållandena, jordbrukarens ekonomi och miljön. Åkermarkernas goda skick påverkar skördenivåerna och höjer åkerns motståndskraft vid extrema väder. Det stödjer också gårdens ekonomiska hållbarhet.  
 
I Carbon Action-företagsplattformen samarbetar forskare, jordbrukare och företag för att främja kolinlagrande och mångnyttigt jordbruk.

Jag är jordbrukare. Var kan jag få mer information om regenerativt eller kolinlagrande jordbruk som förbättrar skördarna?

Till att börja med kan du bekanta dig med Carbon Action-samarbetet, som upp mot tusen jordbrukare från hela Finland redan är med i. På sidorna finns mycket information om regenerativt jordbruk.  
 
Du kan gå den kostnadsfria onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk, där du lär dig att tillämpa principerna för regenerativt jordbruk enligt behoven på din egen gård.  

Vad innebär övergödning av vattendrag?

Övergödning är ett fenomen, där mängden alger ökar på grund av för hög näringshalt. Vattnet blir grumligt, grunda områden och stränder växer igen och det sker förändringar i djur- och växtlivet. Näringsämnen, särskilt kväve och fosfor, hamnar i havet till följd av människans verksamhet i jord- och skogsbruk, industri, trafik och hushåll. 
 
Övergödningen påverkar hela ekosystemet. I Östersjön har övergödningen redan orsakat stora syrefria områden där organismer inte längre kan överleva.

Vad betyder inre belastning och syreförlust på havsbotten i Östersjön?

Inre belastning betyder att fosfor, som tidigare lagrats i havsbottnets sediment, frigörs i vattnet under syrefattiga förhållanden. En ökad fosforhalt påskyndar tillväxten av alger och cyanobakterier. 
 
När algerna och annat organiskt material sedan dör, sjunker de till botten. Bottendjur och nedbrytande mikrober sätter igång med sitt nedbrytningsarbete. Nedbrytningsprocesserna förbrukar syre från vattenskikten som ligger närmast botten. 
 
Ju mer syre som förbrukas, desto mer fosfor frigörs från havsbotten. Övergödningen accelererar och mängden nedbrutet organiskt material ökar ännu mer. I värsta fall kan det leda till syrebrist på havsbotten.  
 
Syrebrist, eller anoxi, är ett tillstånd där syret inte räcker till för att upprätthålla liv. När syret tar slut bildas giftigt svavelväte i vattnet, vilket gör att bottendjur och annat levande dör.  
 
I årtionden har Östersjöns näringsbelastning varit kraftig och den har bidragit till att syrefria bottnar uppstått. Den fosfor som nu frigörs från botten har samlats dit för en lång tid sedan. Genom att förhindra näringsämnesutsäppen till Östersjön minskar vi den inre belastningen och syreförlusten i framtiden. 

Vad är fartygens grå- och svartvatten, och varför borde de lämnas i hamnarna?

Inom sjöfarten, liksom i hushåll, uppstår olika typer av avfall. Gråvatten är hushålls- och tvättvatten, som ibland även innehåller finfördelat matavfall och till och med fartygets svartvatten. Svartvatten är toalettavloppsvatten. Avloppsvattnen innehåller näringsämnen, bakterier och mikroplaster.  
 
Lastfartyg har lagligen rätt att släppa ut avloppsvatten i Östersjön. Utsläppen bidrar dock till övergödningen i Östersjön och försämrar dess tillstånd. Det är därför vi har Ship Waste Action-samarbetet, där vi hjälper sjöfolk att agera ansvarsfullt och lämna sina avloppsvatten i hamnarnas mottagningsanläggningar. 

Vad är marina skyddsområden?

Östersjöns arter och deras livsmiljöer kan skyddas genom att inrätta skyddsområden. Ett skyddsområde kan inrättas på både torrt land och vatten.

Med skydd av undervattensområden avses särskilt skydd av naturen under ytan. Det innebär till exempel restriktioner för muddring, ankring eller annan verksamhet som stör havsbottnen. Skyddet kan också innebära begränsningar i rätten att färdas på eller fiska i vattenområdet. Restriktionerna varierar på olika platser eftersom de bestäms enligt skyddsbehoven i varje område. 
  
Syftet med skyddet är att den natur som lever i området ska få vara i fred, och att den ska kunna förbli livskraftig. Målet med undervattensskyddet är inte att förhindra människor från att vistas ute på havet. Speciellt i den tätbefolkade skärgården är det viktigt att matcha begränsningarna med lokalbefolkningens behov. 

Vad är regenerativt jordbruk?

Enligt BSAG är regenerativt jordbruk ett jordbrukssystem, vars syfte är att i samband med livsmedelsproduktionen stävja klimatförändringarna och förbättra miljöns tillstånd på ett kontinuerligt och helhetsmässigt sätt.

Vi betonar förnyelsen och förbättringen av jordbrukssystemets centrala resurser, såsom markens skick, jordbrukarens ekonomi och människors och djurs välfärd. En situationsanpassad tillämpning av jordbruksmetoder med hänsyn till omständigheterna på varje gård är också en viktig del av ett regenerativt jordbrukssystem.

BSAG har tagit fram en definition av regenerativt jordbruk i samråd med jordbrukare, partnerföretag och terminologiexperter. Man bör dock komma ihåg att det inte finns någon universell definition av begreppet regenerativt jordbruk och att de som arbetar med regenerativt jordbruk definierar begreppet utifrån sina egna perspektiv.

Vad är regenerativ odling?

Regenerativ odling är ett odlingssätt, vars mål är att i samband med livsmedelsproduktionen förbättra jordhälsan, vattenskyddet och jordbruksekosystemens tillstånd på ett kontinuerligt och helhetsmässigt sätt.

Begreppet regenerativ odling avser de praktiska åtgärderna och jordbruksmetoderna på gårdarna, snarare än hela jordbrukssystemet. Dessa kan vara till exempel att öka växttäcket året om, minimera jordbearbetningen, diversifiera växtföljden och tillämpa adaptiv betesgång.

Regenerativa odlingsmetoder strävar efter att lagra kol i åkermarken, säkra skördarna och förbättra näringscykeln. Målet är därtill att förbättra tillståndet i åker- och vattenekosystemen, samt öka den biologiska mångfalden. En fungerande vattenhushållning och god markstruktur är grunden för regenerativ odling.

Begreppet ”regenerativ odling” används ofta synonymt med ”regenerativt jordbruk”. BSAG gör en distinktion mellan begreppen ”odling” och ”jordbruk” för att skilja på de praktiska åtgärderna på gårdsnivå och hela jordbrukssystem.

Vad är kolinlagrande odling?

Kolinlagrande odling är ett odlingssätt, vars syfte är att i samband med livsmedelsproduktionen öka markens långvariga kolinlagring och minska utsläppen av växthusgaser från åkermarken.

Begreppet kolinlagrande jordbruk används i svenskan ofta synonymt med kolinlagrande odling.

Begreppet betonar odlingsmetodernas kolinlagrande egenskaper. I praktiken har kolinlagring även andra fördelar, till exempel ökad mullhalt och säkrare skördar.

De långvariga kollagren i marken uppstår med hjälp av växterna i en avancerad process. Assimilerande växter producerar socker av solljus och atmosfäriskt kol, vilket ger näring åt markens mikrober. Den mikrobiella aktiviteten ackumulerar kolföreningar i jorden, som binder ihop jordpartiklar till större hopningar, eller så kallade aggregat. En god aggregatstruktur är ett tecken på rikt liv i marken. De kolföreningar som ackumuleras på markpartiklarnas ytor och i aggregaten ökar markens kolförråd. Lär dig mer om de grundläggande principerna för kolinlagring i jordbruksmarken med BSAG:s Kolguide.

Det är viktigt att notera att kolinlagrande odling kan ha som mål att antingen öka eller bibehålla markens kolförråd, beroende på jordart. I lerjordar är det till exempel ofta klokt att försöka tillföra kol för att öka mullhalten. I torvjordar är det i princip inte möjligt att tillföra mera kol, istället är det eftersträvansvärt att försöka minska mängden kol som försvinner ut i atmosfären.

Vad är situationsanpassad odling?

Situationsanpassad odling går hand i hand med regenerativ odling. Det kan kort beskrivas som ett flexibelt och situationsmässigt tillämpande av olika odlingsmetoder. I tanken ingår det även att jordbrukaren kontinuerligt lär sig av sina erfarenheter och utvecklar sina odlingsmetoder.

Förutom att förutse olika situationer och anpassa sig till dem delar jordbrukarna också kunskap med andra jordbrukare. Regenerativ och situationsanpassad odling framhäver jordbrukarens roll som drivkraft i sin sociala gemenskap. Detta är en del av det holistiska synsättet på jordbruksverksamhet, som kan ha många positiva konsekvenser.

Situationsanpassade odlingsmetoder bidrar till att uppnå målen i regenerativ odling, t.ex. att förbättra markhälsan, minska behovet av insatsvaror och stärka jordbrukarens självständighet och välbefinnande. Metoderna har också positiva effekter på miljön och ökar den biologiska mångfalden.

För att utöka kunskapen om situationsanpassade odlingsmetoder bedriver BSAG det treåriga HITTI-projektet.