Hoppa till sidans innehåll

Klimatförändringarna påverkar Östersjön

Effekterna av klimatförändringarna är redan synliga i Finland. Mildare vintrar och rikliga regn har blivit vanligare och havet fryser inte längre till is överallt. Även små förändringar som orsakats av klimatuppvärmningen har stora konsekvenser som hotar hela ekosystemet. Eftersom Östersjön är ett av världens mest känsliga och förorenade hav är effekterna av klimatförändringarna på det marina ekosystemet särskilt skadliga. 

Voimakas aalto törmää sileään kalliopohjaan. Kuvattu aallon alta merenpohjalta.

Klimatförändringarna påverkar ekosystemet

Klimatförändringar som påverkar hela det globala ekosystemet förändrar också livsvillkoren i det känsliga Östersjön. I ett ekosystem är människor, djur, växter och andra organismer sammankopplade. Det som påverkar en art, påverkar även flera andra organismer. Ingen eller inget är i säkerhet i klimatkrisen. 

Synliga konsekvenser av klimatförändringarna inkluderar extrema väder, så som långa värmeböljor, rikliga regn och stormar, överdriven uppvärmning av luften och havsvattnet, samt stigande havsnivåer.  

I Norden märks klimatförändringarna på mindre snöiga och mildare vintrar, rikliga regn och det faktum att havet inte längre fryser till is överallt. 

Regenerativt jordbruk bromsar de accelererande klimatförändringarna

Rikligare regn ökar näringsbelastningen från land till Östersjön ytterligare, vilket förvärrar övergödningen. Stora metanutsläpp har uppmätts i grunda övergödda vikar, vilket påskyndar klimatförändringarna ännu mer.  

Globalt sett har haven fungerat som kolsänkor som balanserar klimatförändringarna. Att rubba den ekologiska balansen i Östersjön kan dock göra den till en utsläppskälla. 

Klimatförändringar och näringsutsläppen från jordbruket kan dämpas med kolinlagrande regenerativt jordbruk. BSAG arbetar i framkanten för regenerativt jordbruk tillsammans med jordbrukare, forskare och företag på Carbon Action-plattformen.  

Lähikuva kaurasta, joka kasvaa pellolla.
Regenerativt jordbruk kan öka kolinlagringen i marken, stödja den biologiska mångfalden och förbättra jordhälsan. På så sätt kan jordbrukare stävja klimatförändringarna och hjälpa Östersjön.      

Uppvärmningen av havsvattnet och luften förvärrar övergödningen 

Östersjön är ett av de mest förorenade haven i världen. Effekterna av klimatförändringarna kan därför vara särskilt skadliga för havet och dess organismer.   

Om inte havet och sjöarna fryser till is och snön uteblir, bildas det inte några vårfloder heller. Sötvatten rinner kontinuerligt från fastlandet ut i havet. 

Ju kortare perioder av året som marken och havet är i fryst tillstånd, desto mer hinner vattnet som rinner från fastlandet skölja ut marksubstanser, organiskt material och näringsämnen i havet.  

Ökningen av organiskt material i havet leder till att vattnet blir allt mörkare och grumligare för varje år som går. Större näringsbelastning förvärrar övergödningen och ökar mängden blågröna alger. Tillväxten av de blågröna algerna i sig ökar också övergödningen. Det handlar alltså om en ond spiral där övergödningen trappas upp på flera olika sätt.  

Salthalten i Östersjön minskar och ekosystemet förändras

Östersjön är ett saltfattigt hav och klassas som ett brackvattenområde. Då sötvattenmängden i havet ökar på grund av regn, minskar salthalten i Östersjön ytterligare.  

Hittills har salthalten i Östersjön upprätthållits av saltpulserna, det vill säga det saltare havsvattnet som då och då strömmar in genom de danska sunden. Klimatförändringarna kan dock påverka förekomsten av dessa pulser på oväntade sätt. I värsta fall blir saltpulserna allt mer sällan förekommande. 

Många av arterna i Östersjön mår redan dåligt på grund av vattnets låga salthalt. Om salthalten fortsätter att minska kan arter som behöver saltvatten försvinna och arter anpassade till färskvatten kan öka. 

Kuva on otettu merenalaisen jään alta, lähellä pintaa. Jäässä on ilmakuplia.
Östersjön fryser inte till is längre överallt på vintern, vilket påverkar dess ekosystem på många olika sätt.

*

Eftersom Östersjöarterna anpassat sig till att leva i brackvatten, är det viktigt att salthalten inte minskar för mycket i havet.

Främmande arter vid Östersjöns stränder

Temperaturstegringen för också helt nya arter till Östersjöns stränder. Dessa tillhör inte det ursprungliga artbeståndet och har nödvändigtvis inga naturliga fiender.  

Till exempel kan främmande fågelarter komma för att häcka i Östersjöns skärgård och på kustområdena.  

Andra exempel på nyanlända arter är mårdhundarna, som redan stör fåglarnas häckning, samt vresrosen som spridit sig från trädgårdarna ut i naturen och nu frodas vid till exempel sandstränder. 

Trädbeståndet kan också förändras. När klimatet värms upp förflyttar sig gränsen för barrskogsområdet längre norrut mot Lappland. 

Klimatkrisen är ett stort hot mot Östersjön. Skyddet av havsnaturen är allt viktigare i och med klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

Klimatförändringarna påverkar förhållandet mellan arterna i Östersjön    

Alla växter, djur och andra organismer som lever i Östersjön har med tiden anpassat sig till sin speciella livsmiljö. Förändringarna i livsmiljön förändrar också artbestånden: vissa lider och till och med försvinner, medan andra förökar sig. Vissa arters utbredningsområden förflyttar sig längre norrut. 

Mörten hör till arterna som förökas. Att mörtbestånden ökar är skadligt, eftersom deras primära föda är djurplankton. Djurplankton behövs nämligen för att begränsa mängden växtplankton i havet.

Östersjövikaren hör till de drabbade arterna. Den kan endast fortplanta sig om havet fryser till is.

Nyckelarterna i Östersjön löper också stor risk. Till exempel blåstången är livsviktig för många andra arter. Om nyckelarter försvinner kan det påverka alla andra arter i havet och leda till en försvagning av Östersjöns artrikedom. Artförlusten gör Östersjöns ekosystem mer sårbar för klimatförändringarnas följder. 

Vedessä ui kalaparvi, joka koostuu kolmipiikeistä tai kymmenpiikeistä. Taustalla on vanhaa järviruokoa johon on kiinnittynyt rihmalevää.
Storspigg och småspigg har blivit vanligare arter under de senaste åren, vilket beror på klimatförändringarna, övergödningen och ett minskande antal rovfiskar. Storspigg och småspigg äter fiskägg, vilket kan leda till försvagade rovfiskbestånd.

BSAG skyddar Östersjöns artrikedom

Skyddet av Östersjöns biodiversitet är ett av BSAG:s viktigaste mål. Det kan påverkas genom att inrätta nya marina skyddsområden på platser med värdefulla naturvärden. Även genom att minska belastningen på havet, till exempel med regenerativt jordbruk och ansvarsfull sjöfart, påverkar vi havet som livsmiljö. 

KOntakta oss

Anton Lehtinen

Skyddskoordinator, marinbiologisk mångfald

+358 40 041 0878

anton.lehtinen@bsag.fi

Anna Klemelä

Projektchef, marinbiologisk mångfald; Kommunikationsspecialist

+358 44 376 7511

anna.klemela@bsag.fi

Aktuellt

image/svg+xml