Jurmos delägarlag fredar ett enormt havsområde – Glada Östersjönyheter

Jurmos enorma fredningsområde är en havsnaturens skattkammare

Jurmos fredade havsområde omfattar 23 187 hektar. Det motsvarar ungefär 32 000 fotbollsplaner.

Storleken kan också jämföras med exempelvis Helsingfors stads landareal, som är cirka 21 500 hektar. Det fredade havsområdet vid Jurmo är alltså något större än så. Jämfört med Noux nationalpark är det fredade området fyra gånger så stort.

Området rymmer en mångfald av värdefull havsnatur.

Naturvärdena i havet kring Jurmo har karterats av Forststyrelsen inom ramen för VELMU-programmet, som samordnas av Finlands miljöcentral.

På området förekommer till exempel vidsträckta ålgräsängar samt undervattensrev och laguner. Dessa utgör viktiga livsmiljöer för många organismer i Östersjön, såsom fiskyngel.

Därtill finns det livskraftiga bestånd av blåmusslor och rödalger på området. Blåmusslorna renar vattnet och utgör en viktig födokälla för bland annat ejdern och flundran.

”Jurmos undervattensnatur är exceptionellt mångfaldig och bildar en unik helhet som erbjuder livsmiljöer och föda åt ett stort antal arter i Östersjön. Det är viktigt att området fredas, eftersom det bidrar till att säkra den marina naturens mångfald och upprätthålla ekosystemens funktionsförmåga även för kommande generationer”, säger Anu Riihimäki, teamansvarig för havsnatursskydd vid Forststyrelsen.

Fredningen av havsområdet tryggar havsfåglarnas liv

Området är också en viktig häcknings- och rastplats för många havsfågelarter. Därför är en stor del av områdets öar och skär redan skyddade. Havsområdet har dock saknat skyddsstatus.

Havsfåglarna söker sin föda från havet, så fredningen som nu genomförts för havsområdet främjar även fåglarnas födosökningsmöjligheter.

”Delägarna på Jurmo är i grunden måna om att skydda vårt gemensamma hav. Det är viktigt för oss att bevara de värdefulla naturtyper och arter vi har här”, säger Patrik Bengtfolks, ordförande för Jurmos delägarlag.

Fredningen begränsar områdets användning

I och med fredningen förbjuds muddringar och annan bearbetning av havsbottnen samt ankring i närheten av ålgräsängarna. Dessutom ställs rörelseförbud i närheten av vissa skär under fåglarnas häckningstid och östersjövikarens förökningssäsong.

Fiske och jakt är fortfarande tillåtet på fredningsområdet.

Fredningen påverkar inte heller Försvarsmaktens verksamhet trots att Försvarsmaktens skyddsområde på Utö sträcker sig delvis in på Jurmos sida.

Fredningsbestämmelserna har utformats i samarbete mellan delägarna, BSAG och Livskraftscentralen i sydvästra Finland.

”Lokalbefolkningen vet hur man lever med respekt för naturen. Detta bevisas av de betydande naturvärden som bevarats på Jurmos havsområde. Syftet med de nu överenskomna fredningsbestämmelserna är att hindra havsnaturen från att utsättas för större mänsklig belastning, såsom utgrävning av havsbottnen och fiskodlingar. Samtidigt fastställs klara spelregler för området. De hjälper även dem som är mindre vana vid att röra sig i skärgården att bättre ta hänsyn till havsnaturen”, säger Anna Klemelä, projektledare för havsnatursskydd vid BSAG.

Fredningen begränsar varken lokalbefolkningens liv eller näringsverksamheten

Jurmo är bebott året runt. Ön och dess havsområde ligger långt ute i ytterskärgården. De långa avstånden och ytterskärgårdens karga förhållanden innebär särskilda utmaningar för invånarna vilket är viktigt att beakta även i fredningsbestämmelserna.

Förutom själva byn finns det både en populär gästhamn och hotellverksamhet på Jurmo. Fredningen av havsområdet påverkar inte dessa. Båtfolk är även i fortsättningen välkomna till ön.

”Förutom att värna om havsnaturen är det viktigt att bevara skärgårdskulturen. Fredningsbestämmelserna för Jurmo har utformats tillsammans med delägarna så att de inte försvårar livet för Jurmobona”, säger BSAG:s skyddskoordinator Anton Lehtinen.

Fredning av ett havsområde är ett nytt tillvägagångssätt för miljöförvaltningen

Miljöförvaltningen gjorde ett undantag då de valde att freda Jurmos havsområde för tre års tid innan det permanenta skyddet.

”Traditionellt sett har vattenområden inte ingått i skärgårdens naturskyddsområden. Skyddandet av havsområden är därför relativt nytt och man söker efter bästa praxis genom erfarenhet. Jurmos delägarlags bidrag till havsnaturskyddet är unikt, inte bara på grund av områdets storlek utan också på grund av dess artrikedom”, konstaterar Pekka Salminen, chef för miljöenheten vid Livskraftscentralen i sydvästra Finland

Under den treåriga fredningsperioden får invånarna på Jurmo uppleva hur det är att leva med fredningsbestämmelserna.

”Delägarna beslutade vid årsstämman i juli att ingå ett treårigt fredningsavtal. Om delägarna under den tiden upptäcker brister eller problem i avtalet kan dessa åtgärdas och avtalet anpassas innan vi förbinder oss till ett permanent skyddsområde”, berättar delägarlagets ordförande Bengtfolks.

Alla måste bidra för att skydda Östersjön

Skyddsprocessen för Jurmo är en del av BSAG:s arbete för havsnaturen, som Ålandsbankens Östersjöprojekt har finansierat i redan sju år. BSAG främjar skyddet av privata havsområden genom att hjälpa områdets ägare i skyddsprocesserna.

“Östersjöns framtid bygger på otaliga lokala insatser. När allt fler engagerar sig får små gärningar en stor effekt. Genom Östersjöprojektet möjliggör vi konkreta åtgärder för Östersjöns och havsnaturens välmående, både nu och i framtiden”, säger Anne-Maria Salonius, chef för Ålandsbankens Östersjöprojekt.”

En stor del av den undervattensfauna som behöver skydd i Östersjön finns på privatägda havsområden. Finland har åtagit sig att uppfylla EU:s och FN:s mål att skydda 30 procent av havsområdena fram till år 2030. För att nå målet behövs även privata havsskyddsområden.

”Visst kan man tycka att det skyddsavtal som Jurmos delägarlag tillsammans med BSAG har utformat bara är en liten droppe i havet. Men som en delägare sa vid årets stämma: Alla bör dra sitt strå till stacken för att skydda Skärgårdshavet. Man måste tänka globalt och agera lokalt”, säger Patrik Bengtfolks.