Fyra år av havsnatursskydd i Gullkrona

Havsområdet vid ön Gullkrona skyddades eftersom dess undervattensnatur är relativt välmående och mångsidig. Det är ändå för tidigt att säga ifall naturskyddet har påverkat havsnaturens tillstånd. Ur havsekosystemets perspektiv är fyra år en mycket kort tid.

Utvärderingen av marina skyddsområdens effektivitet försvåras också av att exempelvis den näringsbelastning som hamnar i havet och bidrar till övergödningen rör sig med strömmarna utan hänsyn till skyddsområdesgränser.

Därtill värmer klimatförändringarna upp även det skyddade havsområdet. En blåalgsblomning som ett resultat av lugna och varma sommardagar påverkar skyddade områden precis som icke-skyddade.

Skyddsrestriktionerna anpassas efter havsnaturens behov

Havsnatursskyddet bygger inte på nya åtgärder som vidtas inom skyddsområdet, utan snarare på vad som i och med skyddet, lämnas ogjort. Skyddet har också beskrivits som en sorts passiv restaurering, eftersom det ger havets artsamhällen möjligheten att växa och sprida sig på naturlig väg utan att utsättas för starka mänskoorsakade störningar. 

På Gullkronas havsskyddsområde har omfattande nya muddringar och annan kraftig bearbetning och utgrävning av havsbottnen förbjudits. Likaså har ankring vid ålgräsängar, vattenbruk samt rörelse runt fåglarnas häckningsskär under häckningsperioden begränsats. Fiske och jakt påverkas inte av naturskyddet. 

De värdefulla ålgräsängarna bevaras när man inte av misstag ankrar loss dem från botten och inte gräver upp de sandbottnar som är avgörande för deras tillväxt. Blåmusslan och blåstången får bilda sina kolonier i fred utan ett hot av omfattande muddringar. De ovan nämnda arterna tillhör Östersjöns nyckelarter, som erbjuder skydd och föda åt fiskar och ett stort antal ryggradslösa djur. 

Förbudet mot vattenbruk innebär att man inte får inrätta exempelvis fiskodlingar som belastar den omgivande miljön med näringsämnen. Sjöfåglarna får häcka i lugn och ro, och skyddet säkerställer även fåglarnas tillgång till deras födokällor, såsom musslor.

Även mänsklig bosättning ingår i skärgården

Inom privatägda havsområden förekommer ofta någon form av bosättning och mänsklig verksamhet, eventuellt till och med fast bosättning. Bevarandet av skärgårdslivet och skärgårdskulturen är en integrerad del av BSAG:s naturskyddsprocess.

Ägarna involveras i planeringen av skyddet ända från början. Om man inte når en överenskommelse om de begränsningar som skyddet medför, eller om ägarna av andra skäl inte är villiga att skydda sitt område, kan skyddet inte genomföras.

Livet i skärgården skiljer sig på många sätt från vardagen på fastlandet. Skärgårdslivet kräver en viss infrastruktur så som bryggor och vågbrytare, och det måste vara möjligt att bygga och underhålla dessa trots skyddsrestriktionerna. I Gullkronan påpekade ägarna till exempel att det finns vågbrytare på området och att det finns ett behov av att renovera och eventuellt även utvidga dem i framtiden.

När ägarnas behov är kända kan de beaktas då begränsningarna utformas. På så sätt undviker man att av misstag begränsar saker som är väsentliga för livet i skärgården. Man kan också införa undantag som möjliggör till exempel underhållsmuddring samt renoveringsarbeten för bryggor och andra strandkonstruktioner.

BSAG underlättar havsskyddet

Processen för att grunda ett privat natursskyddsområde kan vara svårförstådd och byråkratisk ur ägarens perspektiv. Den modell för privat havsskydd som vi har utvecklat underlättar inrättandet av skyddsområden både för markägarna och för miljömyndigheterna som fattar beslut om skyddet.

Vi fungerar som mellanhand mellan markägarna och myndigheterna, eftersom miljöförvaltningens språk kan vara svårt att förstå för den som inte är insatt i ämnet. Markägarna måste ges tid att överväga sitt beslut, ställa frågor och kommentera de föreslagna begränsningarna.

Ett förslag för naturskydd är inte en misstroendeförklaring mot skärgårdsborna. Tvärtom vittnar ett områdes välbevarade naturvärden om att de lokala invånarna har agerat ansvarsfullt och med respekt för naturen på sitt område.

Genom skyddet ställs klara spelregler även för utomstående personer som besöker området. Därtill säkerställs att de skyddsvärda naturvärdena bevaras trots eventuella framtida ägarbyten, och att industriers intressen inte kan komma att hota områdets havsnatur.

Havsskyddsområdet i Gullkronan fungerade som ett pilotförsök inom BSAG:s ”Ett levande Östersjön”-projekt, som finansieras av Ålandsbankens Östersjöprojekt. Vi har sedan dess använt de lärdomar vi fått från skyddsprocessen i Gullkronan för skyddsområdet Stora Fagerö i Inkoo-skärgården, samt i de nya privata havsskyddsområden som för närvarande är under utveckling.