Skärgårdens markägare i en central roll inom naturskyddet

Skärgårdens markägare har mycket inflytande och ett stort ansvar när det kommer till att skydda Östersjön. Enligt uppgifter från det nationella inventeringsprogrammet för undervattensnatur, VELMU, ligger en betydlig majoritet av skärgårdens värdefulla artsamhällen i skärgårdarnas grunda strandvatten. Dessa områden är ofta privatägda och spelar en nyckelroll när det kommer till att stärka Östersjöns skyddsområdesnätverk.

Skyddet av privatägda mark- och havsområden kan väcka oro och frågor hos markägarna. Orsakar naturskyddet ekonomiska förluster eller försvåras livet på området på grund av alltför stränga skyddsrestriktioner? BSAG:s arbete för Östersjöns biologiska mångfald baserar sig på frivillighet, samarbete och en öppen dialog.

Markägarna är ofta de främsta experterna på sitt område. Denna expertis är något som vi vill utnyttja. Detta gör vi genom att samarbeta med markägarna under hela skyddsprocessen. Det nyligen grundade marina skyddsområdet i Gullkrona kan nämnas som ett exempel på ett lyckat samarbete med markägare. Grundandet av det 4800 ha stora skyddsområdet koordinerades av BSAG och alla av områdets dryga 20 markägare involverades i processen ända från början.

Naturskyddet skapar balans mellan människan och resten av naturen

Då ett skyddsområde inrättas, strävar man efter att skapa en balans mellan människans verksamhet och naturens välmående. Vissa restriktioner och förbud måste oberoende ställas för att säkra skyddet är effektivt för naturen.

Skyddsrestriktionerna skräddarsys så att de är möjligast ändamålsenliga med tanke på områdets naturvärden. Det främsta målet är att trygga levnadsmiljöerna och områdets arter. Onödiga eller överflödiga restriktioner för området ställs ändå inte. Meningen är att naturskyddet inte försvårar livet i skärgården. Naturskydd som utförs med en betoning på samarbete och transparens gynnar alla inblandade.

Att inrätta ett marint skyddsområde orsakar inga kostnader för markägaren. Restriktioner gällande fritidsfiske ställs oftast inte. Efter att skyddsområdet inrättats kan man ändå inte längre idka vattenbruk eller gruvverksamhet. Ofta ligger det i markägarens intresse att förhindra utnyttjandet av de egna vattnen för kommersiellt bruk.

Tilläggsresurser inom miljöförvaltningssektorn krävs för att nå skyddsmålen

Ett Levande Östersjön-projektet, som startats av BSAG och som finansieras av Ålandsbankens Östersjöprojekt, strävar efter att öka andelen privata marina skyddsområden. Skyddsområdet i Gullkrona har redan verkställts inom projektet. Att uppmuntra markägare till naturskydd utgör en stor del av arbetet inom projektet. Det har även blivit uppenbart att själva processen av att grunda skyddsområden måste underlättas för att Finland ska kunna nå de uppsatta målen.

De slutliga beslutet om inrättandet av privata skyddsområden fattas av NTM-centralerna. För att ta vara på markägarnas vilja att inrätta skyddsområden, måste NTM-centralerna ha tillräckliga resurser för att kunna behandla skyddsansökningarna smidigt och inom en rimlig tid. En för liten personalstyrka orsakar fördröjningar och riskerar att de utsatta skyddsmålen inte uppfylls inom utsatt tid.  

Staten kunde delta i naturskyddsinsatserna genom att skydda värdefulla statsägda havsområden som till sin storlek motsvarar skyddade privatägda områden. På så sätt kunde staten fördubbla effekten av det privata havsnatursskyddet. För landområden har ett sådant arrangemang redan gjorts i form av Min naturgåva-kampanjen.

Vill du skydda ett havsområde du äger?

Ifall du äger havsområden på Östersjön och är intresserad av att inrätta ett marint skyddsområde kan du gärna kontakta oss. Att förlita sig på BSAG:s stöd och expertis genom processen är helt kostnadsfritt för markägare.