ÖKAD ODLINGSSÄKERHET MED REGENERATIVA JORDBRUKSMETODER
Regenerativa odlingsmetoder kan användas för att sköta om jordhälsan så att åkern kan producera en så säker och bra skörd som möjligt, utan att belasta miljön. I praktiken innebär detta att ta hand om jordhälsan på ett helhetsmässigt sätt med olika jordbruksmetoder.
Maximera fotosyntesen och skyddet, möjliggör mikrobernas arbete
Principerna inom regenerativt jordbruk i ett nötskal: maximera fotosyntesen och skyddet, samt möjliggör mikrobernas arbete. I praktiken innebär detta att ha växttäcke året om, att mata mikroberna med växter som har stora rotsystem och med organiskt material samt att minimera störningen av markstrukturen och mikroblivet.
Situationsanpassad odling
Regenerativ odling består av en samling gamla och nya metoder, som jordbrukare kan välja mellan efter behoven på den egna gården.
Det viktiga är att genomföra åtgärderna på gården på ett sätt som passar dess förutsättningar, eftersom varje gård har olika läge, storlek, produktionssätt och -inriktningar. Jordbrukarna själva är också alla olika. Även åkerskiftena har varierande jordart, form, storlek och odlingshistoria. Vid förändringar gäller det att reagera snabbt, flexibelt och med tanke på konsekvenserna.
Regenerativt jordbruk innebär en chans att producera mat på ett lönsamt sätt. Odlingssäkerheten ökar och beroendet av köpta insatser minskar. När det är som bäst förbättrar regenerativt jordbruk marken och skördarna år efter år.
Fördelarna med regenerativt jordbruk
Med hjälp av regenerativt jordbruk kan man uppnå både ekonomiska och immateriella nyttor och förbättra miljöns tillstånd. Den ökade odlingssäkerheten och minskade beroendet av köpta insatser har en positiv inverkan på gårdens lönsamhet. Till de immateriella nyttorna räknas exempelvis sparad tid och ett ökat välbefinnande hos jordbrukaren. Till miljönyttorna hör ökad kolinlagring från atmosfären i marken, ökningen av den biologiska mångfalden och en mindre näringsämnesbelastning i vattendragen.
Koldioxidmarknadernas utveckling och ett ökat intresse för matens ursprung hos företag och konsumenter kan resultera i nya sätt att dra ekonomisk nytta av regenerativt jordbruk.
En viktig del av regenerativt jordbruk är resiliens, det vill säga återhämtningsförmåga vid förändringar. När åkerekosystemet är i gott skick har de motståndskraft mot olika störningar och kan återhämta sig snabbare. Detta är också avgörande när det gäller skyddet av Östersjön och försörjningssäkerheten i samhället, till exempel vid de allt oftare förekommande extremvädren.
De mest välmående åkrarna kan producera skördar även under längre perioder av extremt väder, utan att den värdefulla matjorden rinner ut i vattendragen.
1. Börja med att sätta åkern i skick
En fungerande vattenhushållning och god markstruktur är grunden för god jordhälsa. Ifall åkern har stora problem med markbördigheten lönar det sig att satsa på att kartlägga problemen och åtgärda dem. När grunden är i skick kan åkerns produktivitet förbättras genom att sköta om jordhälsan.
Vattenhushållningen i åkern måste vara i ordning och vattnet får inte bli liggande på åkern. Markpackning måste åtgärdas, eftersom syre och vatten inte cirkulerar ordentligt och mikroblivet är försvagat i packad mark.
2. Maximera fotosyntesen, mikroberna och skyddet
Ju mer grön yta, desto mer kan åkern lagra in kol från atmosfären. Ett aktivt mikrobliv är därtill förbundet med hur långvarig kolinlagringen är.
Ett äkta växttäcke året om och en mångsidig växtföljd skyddar marken mot erosion och urlakning av näringsämnen. Odlingsmetoderna förbättrar även markstrukturen, mullhalten och mångfalden av mikroblivet. Välmående mikrober hjälper också till att förhindra växtsjukdomar.
3. Minimera störningen
Kraftig jordbearbetning och riklig användning av kemikalier stör markens mikrober och mikroorganismer. Däremot främjar användningen av fånggrödor och en mångsidig växtföljd mikroblivet.
Det går bra att förstärka åkernaturens biologiska mångfald genom att grunda blommande åkerremsor och skalbaggsåsar på passliga ställen. Genom att öka mängden pollinerande insekter kan man öka chanserna för en lyckad skörd för de icke-vindpollinerande grödorna.
4. Markförbättring med hjälp av yttre insatser
Att regelbundet tillsätta organiska jordförbättringsmedel i åkermarken bidrar till att upprätthålla, eller till och med öka mullhalten i marken. Organiska jordförbättringsmedel kan förbättra till exempel näringsämnes- och vattenhållningskapaciteten, öka antalet mikroorganismer och förbättra aggregatstrukturen. De gör också marken lättare att bearbeta.
Stallgödsel är en värdefull näringsresurs i jordbruket. Det sparar på de köpta insatserna och ökar mängden organiskt material och biologisk aktivitet i åkern.
Odla regenerativt
Det går redan att få tag på både forsknings- och erfarenhetsbaserad information om regenerativa jordbruksmetoder. Hur en metod påverkar åkern beror i hög grad på bland annat åkerns historia, jordarten samt de lokala omständigheterna, som till exempel vädret.
Carbon Action-forskningen fokuserar på att samla detaljerad information om metodernas verkan, samtidigt som de utvecklas i samarbete med jordbrukarna på hundra Carbon Action-gårdar.
Läs mera om jordbruksmetoderna i materialen för regenerativt jordbruk. Genom Carbon Action Svenskfinland-projektets material och evenemang får du tillgång till den senaste vetenskapliga kunskapen om regenerativt jordbruk. I projektets Facebook-grupp kan du dela kunskap och erfarenheter med andra jordbrukare.
I den kostnadsfria onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk får du mer information om metoder som förbättrar marken och hur du kan anpassa dem till markerna på din gård.
KONTAKTA OSS
