Podcasten Odlingsmark: Korna ökar biodiversiteten på Koskis gård
Vad förenar djurhållning, biodiversitet, vattenskydd och kolinlagring? Svaret, som eventuellt förvånar en del, lyder ”betesgång”. På Koskis gård har arbetet för att bevara och förstärka biodiversiteten pågått i över 25 år och framskrider ett steg i taget.
Krokiga vägar kantade av skog, åkrar och ängar för en fram till Koskis gård, som är belägen i Salo, på gränsen mellan Nyland och Egentliga Finland. Landskapet är grönt och vackert, med en kulle här och där och har man tur kan man se Koskis betande kor. Den sista biten till gården, som är ett före detta järnbruk grundat år 1679, går längs en lindallé. I den traditionella bruksmiljön driver Fredrik och Helena von Limburg Stirum bland annat dikoproduktion och jobbar för att upprätthålla och förstärka den biologiska mångfalden genom att låta sina 90 Hereford-dikor beta på ett välplanerat sätt.
I dagens podcastavsnitt (längre ner på sidan) besöker vi Koskis och pratar med Fredrik om deras arbete på gården. Eija Hagelberg från Baltic Sea Action Group deltar i samtalet. Eija är expert på mångfalds- och vattenskyddsfrågor och har haft mångsidigt samarbete med Fredrik. Tillsammans har de bland annat gjort upp skötselplaner för biologisk mångfald.
Under sina 200 första år var Koskis först och främst ett järnbruk, men eftersom hästar och oxar behövdes för att transportera människor och varor har här pågått betesgång ända sedan gården grundades, berättar Fredrik. Mycket långvarig betesgång gör att naturbetesmarker med speciella biotoper uppstår. På många ställen har de vuxit igen eller brutits upp till åkrar och så var fallet även på Koskis.
Betesgång på såväl naturbeten som åkrar skapar viktiga livsmiljöer för djur och insekter och på dem kan man återfinna arter som inte finns på spannmålsåkrar. Till exempel staren behöver betesmarker. Att återställa naturbetesmarker ökar med andra ord den biologiska mångfalden.
Fredriks föräldrar påbörjade arbetet för biologisk mångfald och vattenskydd på 1990-talet. Då Finland gick med i EU år 1995 blev det möjligt att få stöd för att återställa naturbetesmarker. Det har man gjort på Koskis sedan dess och arbetet tog extra fart i början av 2000-talet. Arbetet har framskridit steg för steg och nu har familjen tillsammans med korna återställt nästan 100 hektar naturbetesmark. På Koskis syns tack vare ansträngningarna nu bland annat många olika slags fåglar.
Vilka andra effekter har Koskis produktionssätt? Hur sker produktionen på gården? Och hur gör Fredrik för att åstadkomma flera nyttor samtidigt – kan man faktiskt åstadkomma kolinlagring, skydda den biologiska mångfalden, vattnen och samtidigt hålla god ekonomi? Lyssna på podcasten för att höra vad Fredrik och Eija har att säga.
