
ARRENDEÅKRARNA I SKICK GENOM SAMARBETE
En välskött åker är till fördel både för arrendatorn och markägaren. När vi tar hand om jordens skick säkerställer vi bättre skördar, bevarar värdet på egendomen och främjar ett hållbart jordbruk.
Att upprätthålla åkerjordens skördeproduktionsförmåga är viktigt sett ur många synvinklar. En bördig och välskött åker gynnar såväl arrendatorn som markägaren. För arrendatorn innebär det bättre skördar, medan markägaren på lång sikt bevarar åkerns värde. Åkrar i gott skick bidrar dessutom till biologisk mångfald och renare vatten. Att ta hand om åkrarna är därför en central del av hållbart och ansvarsfullt jordbruk.
Vid arrendering av åkermark är det viktigt att beakta både avtalets detaljer och faktorer som rör åkerns produktionsförmåga och miljön. I arrendeavtalet kan man ta in villkor som stöder en hållbar odling och bevarar åkerns värde på lång sikt. Varje avtal bör utformas individuellt utifrån den aktuella situationen och parternas behov.
ANMÄL DIG TILL WEBBINARIUM 12.11.2025
I det här avsnittet av webbinarieserien Arrendeåkrarna i skick! delar vi med oss av tips till markägare och odlare om hur man gör upp arrendeavtal och tar hand om jordhälsan. Observera att programmet hålls på finska. Inspelningen textas till svenska efter evenemanget.

Webbinarium: Arrendeåkrarna i skick! Nyttan av gott odlingsskick för markägaren och odlaren
Kom med och hör varför en välskött åker gynnar både markägaren och odlaren. Under webbinariet delar vi med oss av erfarenheter och praktiska tips kring åkerskötsel och arrendeavtal. Ett gott samarbete och omsorgsfullt utformade avtal är viktiga för att bevara åkerns värde och produktivitet.
Webbinariet är finskspråkigt, men inspelningen textas till svenska.

“Vi har en bra arrendator som håller åkrarna i skick. Gällande arrendet har vi kommit överens om att det inte alls behöver betalas under grundförbättringsåren och större iståndsättningsåtgärder ger flera arrendefria år.“
-Markägare i BSAG:s enkät
INFORMATION OM ARRENDEÅKRAR
Arrendeåkrar
Ungefär 38 procent av åkrarna i Finland är utarrenderade.
Andelen arrendeåkrar varierar områdesvis mellan 30–50 procent.
Markägare
I Finland finns det ca en halv miljon åkerägare, varav de flesta är privatpersoner utan egen jordbruksproduktion. Åkrar ägs även av dödsbon, kommuner, församlingar, sammanslutningar och aktiebolag.
Odlingsskick
Åkermarken i Finland har i allmänhet en betydande underhållsskuld. Problemen är särskilt tydliga på arrendeskiften, där lågt pH och bristfällig vattenhushållning ofta är ett bekymmer.
Arrendeavtal
Korta arrendeavtal på 3–5 år gör det svårt att planera produktionen långsiktig och minskar viljan att investera i åtgärder med lång återbetalningstid.
DET LÖNAR SIG FÖR MARKÄGAREN ATT TA HAND OM ÅKERNS ODLINGSSKICK
Det finns många skäl för markägaren att vara intresserad av att upprätthålla och förbättra åkerns produktionsförmåga – även när marken är utarrenderad.
Bevarar åkerns värde
Enligt utredningar producerar arrendeåkrar i genomsnitt sämre skördar än odlarens egna åkrar. I BSAG:s enkät uppgav många odlare att de ser det som ett problem att skördeproduktionsförmågan ofta är svag hos arrendeåkrar som finns tillgängliga.
En åker som producerar pålitligt behåller sitt värde bättre och kan i framtiden ge ett högre arrendepris eller en bättre köpesumma.
Uppskattning av tidigare generationers arbete
Många åkrar har funnits inom samma släkt i flera generationer. Genom att ta hand om åkerns odlingsskick visar man uppskattning för arbetet som de tidigare generationerna gjort.
Att ta hand om åkerns odlingsskick är också en investering i framtiden. Det garanterar att åkern ger god avkastning och förblir i gott skick även för kommande generationer, oavsett om marken stannar i släkten eller säljs vidare.
Miljöfördelar
Forskning visar att god jordhälsa är grunden för såväl odlingssäkerhet som miljöfördelar. Åkermark som är i gott skick lagrar vatten och näringsämnen effektivare, vilket i sin tur minskar risken för utlakning till vattendrag och Östersjön.
Jordbrukslandskapet är en viktig livsmiljö för flera arter. Upp till 70 % av dagfjärilarna och ungefär en sjättedel av de fåglar som häckar i Finland lever i främst i jordbruksområden. Den biologiska mångfalden gynnas av variation i landskapet och stöder bland annat mängden pollinerare. Jordmånen fungerar också som ett betydande kolförråd. När åkern är i gott skick och grödorna växer väl, ökar kolinlagringen i marken, och minde kol frigörs till atmosfären. Det bidrar till att bromsa klimatförändringarna.
Läs mera i publikationen Markens odlingsskick – nyckeln till säkrare skördar och hållbar odling.
Försörjningsberedskap
En åkerjord i gott skick är en av jordbrukets viktigaste resurser. Den klarar bättre av extrema väderförhållanden som torka och störtregn. Genom att upprätthålla skördeproduktionsförmågan stärker man odlingssäkerheten och tryggar tillgången till inhemsk mat, vilket är avgörande för livsmedelsförsörjningen i Finland.
TA DEL AV TILLÄGGSMATERIAL
Vad lönar det sig att beakta när man gör upp ett arrendeavtal?
Ett väl uppgjort arrendeavtal skapar förutsättningar för ett smidigt samarbete. Villkor, arrendetid och arrendepris bör definieras tydligt och dokumenteras noggrant. Det är också klokt att inkludera åtgärder som bevarar och förbättrar åkerns produktivitet
Q&A — KYSYMYKSIÄ JA VASTAUKSIA
Tervetuloa tutustumaan perustietoihimme sekä toimintaamme liittyviin termeihin.
Miten Itämeren pelastaminen liittyy maanviljelijöihin ja mitä on uudistava viljely?
Maa, meri ja ilmasto liittyvät kaikki yhteen. Kun maanviljelyssä tarvittavat välttämättömät ravinteet, fosfori ja typpi, joutuvat Itämereen, ne aikaansaavat rehevöitymistä. Kaikki kärsivät — kasvit, viljlijät, maaperä, meri kasveineen ja asukkaineen, me ihmiset.
Uudistavan viljelyn avulla tärkeät ravinteet jäävät maaperään kasvien käyttöön ja niiden valuminen mereen vähenee. Samalla sidotaan hiiltä maaperään ja hillitään ilmastokriisiä. Siksi puhutaan myös hiilviljelystä. Maaperän kunto kohenee ja pellon satovarmuus paranee – ja kaikki hyötyvät.
Mikä on Carbon Action -alusta?
Carbon Action -alusta on BSAG:n vetämää yhteistyötä, jossa tutkijat, viljelijät ja yritykset toimivat yhdessä ilmastonmuutosta ja luontokatoa hillitsevän sekä satovarmuutta ja vesistöjen tilaa parantavan viljelyn edistämiseksi. Ilmatieteen laitos koordinoi alustalla olevia monitieteisiä tutkimushankkeita, joita yhdistää tavoite edistää maaperän hiilensidontaa.
Mitä tarkoittaa uudistava viljely ja hiiliviljely?
Maaperän hiilivaraston kasvattamista ruuantuotannon ohessa kutsutaan hiiliviljelyksi. Hiiliviljely on osauudistavaa maataloutta, jolla turvataan ruoantuotantoa ja parannetaan ympäristön tilaa paikallinen tilanne huomioiden.
Uudistavassa maataloudessa huomioidaan paikalliset lähtökohdat, viljelijän talous ja ympäristön tila. Pellon hyvä kunto vaikuttaa satotasoihin ja pellon sietokykyyn äärisäillä. Se myös tukee tilan taloudellista kestävyyttä.

KONTAKTA OSS

