Arrenderad åkermark, värderingar och samarbete – vad förväntar sig markägare och jordbrukare? 

Arrende av åkermark berör en betydande del av det finländska jordbruket: över en tredjedel av landets åkerareal är arrenderad, och arrendeförhållandena påverkar direkt åkrarnas skick. För att bättre förstå markägarnas värderingar och drivkrafter genomförde BSAG tillsammans med sina samarbetspartner våren 2025 en enkät riktad både till markägare som arrenderar ut sin åkermark och till jordbrukare som odlar på arrenderad mark. 

Enkäten besvarades av 168 markägare som inte själva brukar sin mark samt av 472 lantbrukare från olika delar av Fastlandsfinland. Svaren gav viktiga insikter i markägares och jordbrukares motiv och behov samt i hur dessa perspektiv bör tas i beaktande när man kommunicerar om arrenderad åkermark. 

Nedan kan du läsa om de mest cantrala punkterna i rapporten Peltojaan vuokraavan maanomistajan päätöksentekoa ohjaavien ajurien kartoitus.

Värderingar och mål som är viktiga för markägare 

Nästan 90 procent av de markägare som arrenderar ut sin åkermark tyckte att det är viktigt att åkrarna brukas även i fortsättningen för att trygga livsmedelsförsörjningen och försörjningsberedskapen. För markägarna var det också centralt att värna om släktens arv genom att bevara jordbruksmarken. Många lyfte även fram betydelsen av att upprätthålla värderingar och traditioner kopplade till landsbygden och odlingen. 

Ekonomiska faktorer var viktiga för många, men inte entydigt styrande. För de flesta markägare var det viktigt att få en så bra arrendeintäkt som möjligt, men för över en tredjedel var det inte en avgörande faktor. 

En stor majoritet av markägarna ansåg det viktigt att åkrarna sköts på ett sätt som stärker livskraften hos lokala växt- och djurarter och minimerar risken för att näringsämnen rinner ut i vattendrag. 

Jordbrukarnas syn på markägarna 

I jordbrukarnas öppna svar framträdde en tudelad bild av markägarna. En del markägare uppfattades som genuint intresserade av att åkrarna sköts väl och att markens odlingskick upprätthålls, medan andra ansågs lägga störst vikt vid ekonomiska faktorer. 

I flera svar konstaterades också att alla markägare inte har en uppdaterad bild av dagens jordbruk eller dess lönsamhet. Det kan i sin tur leda till orealistiska förväntningar, till exempel när det gäller arrendenivån eller omfattningen av de skötselåtgärder som kan eller borde genomföras. 

Arrendeavtal och användningen av åkermark 

Utifrån jordbrukarnas svar är skriftliga arrendeavtal klart vanligast, men även muntliga avtal förekommer fortfarande. När det gäller avtalens längd är i synnerhet femåriga avtal vanliga. 

Jordbrukarna önskar sig ändå tydligt längre avtalsperioder. Hela 90 procent av de svarande ansåg att en lämplig arrendetid vore minst tio år. 

De största problemen i anknytning till att skaffa arrenderad åkermark handlade enligt jordbrukarna främst om arrendepriset och tillgången på mark. Ungefär 60 procent ansåg att höga arrendepriser är ett problem, medan lite färre än hälften upplevde att det finns för få arrendeåkrar på ett rimligt avstånd. Nästan 40 procent tyckte att svag avkastningsförmåga är ett bekymmer. I de öppna svaren framträdde även ogräsproblem, speciellt flyghavre, som en faktor som påverkar viljan att arrendera. 

Skötsel av arrenderad åkermark och fördelningen av ansvar 

Både markägare och jordbrukare framhöll att det är mycket viktigt att bevara och förbättra åkerns avkastningsförmåga. Över 90 procent i båda grupperna menade att aktiva skötselåtgärder behövs för att trygga avkastningen. 

I praktiken hade sådana åtgärder ändå genomförts i begränsad utsträckning. Nästan hälften av jordbrukarna uppgav att knappt hälften av den arrenderade arealen, eller ingen alls, hade kalkats under de senaste tio åren. Detta trots att kalkning rekommenderas ungefär vart femte år. 

Båda parter ansåg att jordbrukaren har ett större ansvar än markägaren för skötseln av åkern. Cirka 90 procent av markägarna menade att arrendatorn bär huvudansvaret för att upprätthålla åkerns avkastningsförmåga. Samtidigt ansåg 43 procent att även markägaren borde ha ett visst ansvar. 

Möjligheter att förbättra samarbetet 

Över hälften av markägarna uppgav att de är beredda att förlänga arrendetiden eller att ge arrendatorn förtur att fortsätta arrendera när det nuvarande avtalet löper ut. Cirka 40 procent var villiga att bidra till kostnaderna och en tredjedel kunde tänka sig att vara flexibla när det gäller arrendenivån. 

Svaren låg i linje med jordbrukarnas önskemål. En lång arrendetid och att skötselåtgärder beaktas i arrendet ansågs vara viktiga. 

De viktigaste lärdomarna och vad man bör betona 

Utredningen visar att markägarnas beslutsfattande, utöver ekonomiska faktorer, styrs av en bred värdegrund som omfattar försörjningsberedskap, miljöhänsyn samt känslomässiga och traditionsbundna faktorer. Betydelsen av en god och förtroendefull relation mellan markägare och jordbrukare framhävdes också. 

Även om markägarnas värderingar i stort är tydliga, omsätts de inte alltid i praktiken. Det visar på behovet av tydlig, praktiskt inriktad information och fungerande arbetssätt som underlättar samarbetet mellan markägare och jordbrukare för att förbättra markens odlingskick. 

Behov av fortsatt utredning 

Kartläggningen genomfördes som en elektronisk enkät på grund av begränsade resurser och motsvarar inte i omfattning en vetenskapligt granskad studie. Även om enkäten spreds via flera kanaler gick det inte att säkerställa ett representativt urval, och särskilt antalet svar från markägare blev lågt. Därför bör resultaten tolkas med försiktighet när det gäller att dra slutsatser om markägare i allmänhet. Materialets tillförlitlighet stärktes genom att samla in kompletterande uppgifter från jordbrukare och genom att jämföra resultaten med tidigare forskning. 

Arrenderad åkermark har stor och sannolikt växande betydelse för markens odlingskick, livsmedelsförsörjningen, försörjningsberedskapen, jordbrukets lönsamhet och miljön i Finland. Därför behövs framöver mer kunskap om förändringar i ägandet av åkermark samt om markägarnas värderingar och kompetens, särskilt bland dem som inte själva brukar sin mark. 

Bakgrund till kartläggningen 

Kartläggningen genomfördes som en del av projektet Vuokrapellot kuntoon – Arrendeåkrarna i skick. Projektet drivs av Stiftelsen för ett levande Östersjön (BSAG) tillsammans med Jordägarnas Förbund, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) och Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto (MTK). Projektet har fått EU-finansiering för landsbygdsutveckling via NTM-centralen i Tavastland, vars uppgifter i fråga om riksomfattande landsbygdsutvecklingsprojekt numera sköts av Livskraftcentralen i Sydöstra Finland.